Blodproteiner kan på sikt hjälpa att hitta riskpatienter tidigare

Högre nivåer av ett visst bindvävsprotein i blodet kan hänga ihop med lägre risk för kranskärlssjukdom – och därmed hjärtinfarkt. Det framgår av en avhandling av ST-läkaren Filip Hammaréus vid Universitetssjukhuset i Linköping, enligt ett pressmeddelande från Region Östergötland.

Fokus på bindvävens omsättning

I arbetet har Filip Hammaréus undersökt bindvävsproteiner i blodet och hur de kan kopplas till risken för kranskärlssjukdom och vidgning av stora kroppspulsådern. Enligt Region Östergötland utvecklas sådana sjukdomar ofta under lång tid utan tydliga symtom, men kan leda till plötsliga och allvarliga händelser – som hjärtinfarkt eller att ett pulsåderbråck brister.

Typ I kollagen: hittills outforskat vid hjärt-kärlsjukdom

I avhandlingen studeras ett bindvävsprotein som beskrivs som tidigare outforskat inom hjärt-kärlsjukdom: typ I kollagen, ett protein som är viktigt för bindvävens struktur och hållfasthet. Proteinet har undersökts både i normalbefolkningen och hos personer som haft hjärtinfarkt.

Resultaten visar att ju högre nivåerna var av denna molekyl, desto lägre var risken för kranskärlssjukdom, säger Filip Hammaréus i pressmeddelandet.

Även TIMP-4 kan vara av intresse vid pulsåderbråck

Forskningen lyfter också ett annat protein, TIMP-4, som har till uppgift att minska nedbrytningen av bindväv. Enligt pressmeddelandet hade patienter med lindrigt till måttligt pulsåderbråck högre nivåer av TIMP-4 om bråcket växte långsammare. Det kan tyda på en möjlig skyddande effekt.

Kan få betydelse för framtida riskbedömning

Region Östergötland uppger att resultaten öppnar för att vården i framtiden skulle kunna identifiera riskpatienter långt innan de drabbas av akut sjukdom. De två proteinerna kan, enligt pressmeddelandet, potentiellt hjälpa kliniker att:

• bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom
• förutse tillväxttakten hos pulsåderbråck i bröstkorgen

Den ökade kunskapen kan också på sikt bidra till utveckling av nya läkemedel som bromsar sjukdomsförlopp, enligt Region Östergötland.

Om avhandlingen och disputationen

Avhandlingen heter “Exploring Circulating Extracellular Matrix related Biomarkers in Coronary Artery Disease and Ascending Aortic Dilation: Findings from Swedish Population-based Cohorts” och lades fram den 25 september vid Linköpings universitet. Enligt universitetets evenemangssida var handledare Lennart Nilsson och opponent Ljubica Matic (Karolinska Institutet). Disputationen hölls i Berzeliussalen på Campus US i Linköping.